Niña och Erik Tilas stiftelse
Tilas pris syftar till att främja militärhistorisk forskning, utveckling och utbildning samt belöna gagnerik verksamhet inom det militärhistoriska området i vid bemärkelse. Det instiftades den 6 oktober 1998 av Erik Tilas för att hedra minnet av hustrun Niña Tilas, keramikkonstnärinna och försvarsvän. Dåvarande Överbefälhavaren, general Owe Viktorin uttryckte i handbrev 1999-03-23, efter särskild föredragning om den fond som ligger bakom priset, sin stora tillfredsställelse över att kunna ”välkomna denna vidare möjlighet till insatser på detta för försvaret viktiga verksamhetsfält”. Samma år utdelades Tilas pris första gången. Fonden verkar med ekonomiskt stöd av SMB.
En kommitté representerande militärhistorik och marinarkeologi utser pristagare som tilldelas 25 000 kr. Ordförande utser pristagare som erhåller diplom.
Pristagare 2026
Forskaren, journalisten och författaren Martin Kragh
Martin Kragh tilldelas priset för mångårig, djupgående forskning samt banbrytande författarskap och journalistik om Putins Ryssland, historiens återkomst, Europa och världsordningens sammanbrott. Det är frukten av en längre gärning med flera betydande verk under en följd av år. Kragh har även skrivit om sovjetisk arbetskraftsmobilisering under andra världskriget och om rysk informationskrigföring i vår egen tid.
Pristagare 2025
Doktorand Rolf Warming
Rolf Warming är doktorand i arkeologi vid Stockholms Universitet och skriver utifrån ett praxisperspektiv om strid ombord under tidigmodern tid. Han har dock parallellt med denna studie nyligen gett ut en omfattande mångvetenskaplig antologi om “Violence och Warfare in Social context”. Han är dessutom synnerligen verksam i föreningen Combat Archeology (som han grundat) och även verksam inom CEMAS och MARIS. Han har även en koppling till Försvarshögskolan där han är gästdoktorand och har haft undervisningsverksamhet. Han har nyligen startat ett forskningsnätverk för doktorander och forskare från SU, Försvarshögskolan mfl kallat MEOW.
Pristagare 2024
Författarna och forskarna Tobias Berglund och Niclas Sennerteg.
De tilldelas priset 2024 för en gedigen militärhistorisk produktion och inte minst för de två senaste böckerna som de gemensamt har skrivit, Finska inbördeskriget och Baltikums befrielse, De baltiska befrielsekrigen 1918–1920. Det är säkerhetspolitiska, strategiska och militärhistoriska analyser av hög klass.
Pristagare 2023
Författaren Maria Gussarsson
Maria Gussarsson, Kartans makt i krig och fred. Fältmätarna, det nya kriget och samhällelig utveckling 1805–1831 (Nordic Academic Press, Lund 2022).
Maria Gussarssons bok om fältmätarna är den första grundläggande studien av krigsvetenskapens omvandling i Sverige – från ett teoretiskt studium för unga adelsmän till en praktisk vetenskap som skulle tjäna den militära professionen. På grundval av ett omfattande studium av arkivhandlingar och kartor tecknar Gussarsson en bild inte bara den akademiska officersutbildningens urtid i Sverige, utan också av ett bortglömt men viktigt kapitel som är kopplat till det svenska samhällets modernisering, skiftesreformerna och uppkomsten av ett modernt på vetenskaplig forskning baserat paradigm för samhällsbyggnad. Gussarssons undersökning demonstrerar inte bara hur man genom idogt arkivarbete kan avtäcka nya dimensioner av den svenska utvecklingen i en europeisk kontext, utan lämnar också ett betydelsefullt vetenskapligt bidrag inom ämnet militärhistoria.
Pristagare 2022
Filosofie doktor och författare Ulf Sundberg
Ulf Sundberg tog 2018 sin doktorsexamen i historia vid Åbo Akademi, Finland. Hans avhandling behandlar Sweden’s defensive fortress warfare in the Great Northern War. 1702-1710. I boken undersöker han fästningskrigets roll under den första hälften av det stora nordiska kriget, med särskilt fokus på de svenska Östersjöprovinserna och Skånelandskapen. Genom att utgå från samtida fortifikatorisk litteratur samt några belägringar i Västeuropa under den tidigmoderna tiden, så skaffar sig Ulf Sundberg en bas för att specialstudera 20 olika belägringar åren 1702-10. Med sin avhandling ger han ett viktigt bidrag till vår kännedom om såväl fästningskriget som landkriget mera generellt under dessa år. Den stora litteraturen kring det stora nordiska kriget till lands har främst fokuserat på de stora slagen: Narva, Poltava, Helsingborg, Gadebusch, men bara betraktat belägringarna som separata enskildheter. Med Ulf Sundbergs studie får vi en systematisk bild av en viktig och delvis förbisedd del av operationskonsten och taktiken.
Pristagare 2021
Filosofie doktor Martin Neuding-Skoog
Neuding-Skoog får priset för att han kunnat presentera ny och viktig kunskap om hur Gustav Vasa skapade en landkrigsmakt kontrollerad av kungen samt de dessförinnan befintliga senmedeltida skilda svenska markstridskrafternas organisation, utrustning och uppträdande. Han har skrivit en epokgörande bok av internationell klass
Pristagare 2020
Forskaren och författaren Lars Gyllenhaal
Tilaspriset för år 2020 tilldelas författaren och forskaren Lars Gyllenhaal, för en gedigen insats inom modern svensk militärhistoria med särskild inriktning på temat svenskar i krig, men även krigets inverkan på Sverige under andra världskriget .Han har även utforskat temat elitstyrkor och specialförband i Norden och Ryssland. Gyllenhaal har i sina böcker gjort en skicklig grundforskning, han har grävt fram ett unikt källmaterial och han har gjort fina källkritiska analyser av text och bild på svåråtkomliga områden.
Pristagare 2019
Författaren, programledaren, regissören och dokumentärfilmsproducenten Melker Becker
”I enligheterna med statuterna i Stiftelsen Nina och Erik Tilas militärhistoriska fond för att belöna militärhistoriskt gagnerik verksamhet, har Tilas stiftelse och Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek enhälligt beslutat att 2019 belöna författaren, programledaren, regissören och dokumentärfilmsproducenten Melker Becker för hans arbete inom genren militärhistoriskt dokumentärfilmsskapande. Genom sin folkbildande gärning har han spridit och fördjupat kunskapen om försvaret av Sverige under kalla kriget till en mycket stor grupp på ett sätt som har få moderna motstycken.”
Becker har i över tio år utfört ett gediget folkbildningsarbete i egenskap av dokumentärfilmsproducent, regissör och programledare. Utmärkande för alla hans alster är en nästan oöverträffad nyfikenhet och berättarlusta samt en vilja att göra flera av de mer okända aspekterna av det svenska kalla krigsförsvaret kända. Detta sistnämnda har manifesterats i alltifrån hur han kartlagt och skildrat hemliga, svenska försvarsanläggningar till hur han beskrivit svensk, militär materiel.
Han har på ett förtjänstfullt sätt även begagnat den kontrafaktiska historieskrivningen som verktyg i historien om Sveriges försvar under kalla kriget i dokumentärserien Sverige under kalla kriget: Om kriget kom där han redovisat ett flertal möjliga scenarion för ett kallt krig som eskalerat till en väpnad konflikt. En annan dokumentärserie – Kalla krigets fordon – speglar den svenska försvarsmaktens utveckling under kalla kriget genom dess fordon. Sagda TV-serie har sålunda gett en stor publik information om den materiel som var tänkt att värna rikets gränser, men som få utanför fackkretsar hade en djupare förståelse för.
Sammanfattningsvis är det svårt att överskatta Beckers roll i den moderna militärhistoriska folkbildningen. I dag börjar kalla kriget och dess lärdomar alltmer att blekna varför Beckers gärning utgör både en påminnelse och en viktig del av bevarandet av det militärhistoriska kulturarvet. Via honom har Sveriges medborgare fått både information och kunskap om det som deras försvarsmakt – och via värnplikten även de själva – var satta att uträtta under kalla kriget.
Pristagare 2018
Doktor i arkeologi Bo Knarrström
Bo Knarrström som doktorerade i arkeologi kring stenåldern och hålls för expert på flinta lade grunden till svensk slagfältsarkeologi i Riksantikvarieämbetets regi.
Genom att arkeologiskt studera slagfälten skapas en bredare förståelse för små och stora strider som utkämpats förr i tiden. Det har i flera fall varit i sista stund eftersom många slagfält hotas av den moderna tidens infrastruktur eller hänsynslösa plundrare som för alltid förstör den information som en grundlig arkeologisk undersökning kan ta tillvara.
Bo Knarrström har bland mycket annat lett eller deltagit i slagfältsarkeologiska studier i Hastings 1066 (Storbritannien), Re 1163 (Norge), Fjäle Myr 1361 (Valdemar Atterdags invasion av Gotland), Borgholm 1400 (medeltida belägringar), Axtorna 1565 (Nordiska sjuårskriget), Getaryggen 1567 (Nordiska sjuårskriget), Kalmar 1611 (Kalmarkriget), Lützen 1632 (trettioåriga kriget), Borst 1644 (Horns krig), Fyllebro 1676 (skånska kriget), Lund, 1676 (skånska kriget), Landskrona 1677 (skånska kriget), Höjarum 1678 (Snapphanar), Örja 1678 (skånska kriget), Helsingborg 1710 (stora nordiska kriget), Stäket 1719 (stora nordiska kriget), Oravais 1808 (finska kriget), Svensköp 1944 (andra världskriget)
Inte att förglömma tre säsongers undersökningar av slagfältet vid Poltava 1709 som delvis finansierades av insamlade medel från medlemmarna i Pennan & svärdet och som resulterade i boken Poltava 1709. Karl XII:s karoliner och stormaktens undergång. (Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag 2017).
Bo Knarrström har också ett omfattande militärhistoriskt författarskap med bland annat uppmärksammade titlar som Judiskt motstånd under andra världskriget (2007), Danmark i krig: strider, sabotage och likvideringar 1940–1945 (2016), Hans Majestäts friskyttar av Danmark (2008), Slagfältet (2006).
Pristagare 2017
Överste Bo Hugemark och Överstelöjtnant Ulf Högström
Överste Bo Hugemark för framstående militärhistoriskt författarskap med tonvikt på strategiska och operativa frågor under en lång följd av år, nu senast manifesterad i de stora verken ”Den stora armén; Medströms 2015 och Den stora invasionen, medströms 2017. Han är även redaktör för en rad viktiga verk med historiska linjer, bl.a. till Bröders hjälp (friends in need), Kungl. Krigsvetenskapsakademien 2011.
Överstelöjtnant Ulf Högström har i sin gärning som huvudlärare i marktaktik på Försvarshögskolans militärvetenskapliga institution med stort engagemang utvecklat bruket av historiska exempel i undervisningen av officerare på olika nivåer. Det handlar om fältövningar, där besök i terrängen på historiska platser i Frankrike, Belgien, Italien, Finland, Estland, Sörmland, Gotland eller Skåne används som utgångspunkt för reflektioner kring krigföringens principer och aktuella taktiska och operativa problem. På detta sätt har han för åtskilliga årgångar av svenska officerare handfast demonstrerat den militärhistoriska perspektivets betydelse för deras möjligheter att utveckla sin professionella förmåga, vilket varit särskilt värdefullt i en tid när så många andra varit övertygade om att det förflutna inte har något särskilt att lära oss av betydelse för Sveriges försvar och säkerhetspolitik.
Pristagare 2016
Doktorand i arkeologi Tomas Englund
År 2013 initierade Tomas Englund ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som går under namnet Slagfältsarkeologi vid Stäket. Projektet har som syfte att öka kunskapen om det slag som utkämpades mellan svenska och ryska förband vid Baggensstäkets inlopp utanför Stockholm den 13 augusti 1719.
I juni 2014 öppnades Sveriges första slagfältsmuseum, Hamn Historiearvsmuseet i Nacka. Tomas Englund har gjort betydande forskningsinsatser i dessa sammanhang och varit drivande vid skapandet av museet.
Tomas Englunds forskningsarbete och arbetet med att få till stånd Hamnmuseet är mycket betydelsefullt för att öka kunskaperna om drabbningen vid Baggensstäket 1719. Det han har skrivit om denna händelse och det han bidragit med för att ordna museets utställningar och informationsmaterial gör de forskningsresultat, som hittills presterats på ett utmärkt sätt lätt tillgängliga för en historiskt intresserad allmänhet. Tomas Englund och slagfältsmuseet ger en breddad och fördjupad kunskap om rysshärjningarna i Stockholms skärgård under slutet av Stora nordiska kriget 1700-1721.
Pristagare 2015
Professor Kent Zetterberg
Tilaspriset tilldelas professor Kent Zetterberg. Motiven är hans mångåriga militärhistoriska författarskap och intensiva medverkan i den militärhistoriska utbildningen av officerare samt – inte minst – hans utomordentliga och ytterst engagerade ledarskap i FOKK- projektet med ett stort antal rapporter/böcker liksom arrangerandet av viktiga och svåradministrerade vittnesseminarier som grund för att rädda till eftervärlden dokumentation som eljest skulle varit svåråtkomlig eller förlorad.
Pristagare 2014
Överstelöjtnant Arvid Cronenberg
Tilaspriset för en framstående militärhistorisk forskargärning går till överstelöjtnant Arvid Cronenberg. Han får priset för stora insatser inom ämnet militärhistoria, med tyngdpunkt på en bred forskning kring svensk försvarspolitik samt militär beredskap och krigsplanläggning från 1800-talets början till 1945. Hans publicerade verk kännetecknas av såväl en god penna som osedvanlig skärpa i tanke och analys.
Arvid Cronenberg har säte i Krigsvetenskapsakademien sedan 1991. Han är också mångårig ledamot i den Svenska Militärhistoriska Kommissionen. Arvid Cronenberg blev ”blå dragon” på K4 i Umeå med meriterad tjänstgöring under beredskapsåren. Gick den långa vägen och gjorde därefter militär karriär som slutade med överstelöjtnants grad. Var Krigsmaktens expert på signalskydd och chiffer. Tjänstgjorde som forskare och handledare vid den militärhistoriska avdelningen på Militärhögskolan 1967-1982. Cronenberg är fil. kand. i statskunskap och historia vid Stockholms universitet. Bland Arvids egna verk märks ”Militär intressegruppolitik”, om kretsen kring ny militär tidskrift; ”Ett självständigt signalväsen”, som behandlar vägen från fälttelegrafkår till självständigt signaltruppslag samt ”Umeås blå dragoner”, en storslagen regementshistorik som har en verkshöjd utöver det vanliga.
Arvid Cronenberg har också publicerat ett stort antal artiklar i olika vetenskapliga tidskrifter samt medverkat i nationalencyklopedin och svenskt bibliografiskt lexikon. Arvid har också gett omfattande bidrag till ett stort antal antologier. Här märks t ex ”Sveriges militära beredskap 1939-45, ”neutralitet och försvar – perspektiv på svensk säkerhetspolitik 1809-1985”, ”Boden – fästningen, garnisonen, samhället.” , den s.k. Hugemarkserien om svensk beredskap 1939-45 samt ”Arméns ledning” och ”Fäderneslandets försvar – Kungl. Krigsvetenskapsakademien 1796-1996”. Som framhålls i prismotiveringen har Arvid Cronenberg gjort en betydande forskningsinsats. Särskilt bör den stora bredden framhållas, liksom hans ingående studier av Krigsmaktens utveckling och uppgifter utifrån såväl statsvetenskapliga som historiska perspektiv.
Arvid Cronenberg torde också vara den flitigaste regementshistorikern, såväl kvantitativt som kvalitativt.
Pristagare 2013
Överste och historiker Bertil Wennerholm
Tilas stiftelse pris utdelas i år till översten och historikern Bertil Wennerholm. Wennerholm historiska gärning är mångskiftande. Han har fördjupat våra kunskaper om svenska flygvapnet jämfört med stormakternas flyg under tiden 1942 – 1958 liksom utvecklingen senare under kalla kriget. Hans arbete omkring Poltava har med ytterst skickligt utnyttjande av ryskt källmaterial omkring tagna fälttecken förbättrat kunskaperna om slagordningen och luckor på svensk sida. Vidare har han lyft fram de mer begränsade förlusterna i officersnivån.
Pristagare 2012
General Bengt Gustafsson och redaktör Mikael Holmström
General Bengt Gustafsson tilldelas det första av 2012 års Tilaspris. Bengt Gustafsson har samlat ett mycket omfattande säkerhetspolitiskt material ur arkiv liksom bland enskilda personer i sitt omfattande och unika kontaktnät inom och utom Sverige. Genom en skicklig analys – men framförallt självständig – har han redovisat de motiv som växte fram sedan lång tid i Sovjetunionen och ledde till allvarliga undervattenskränkningar, underrättelsearbete riktat mot vårt land och förberedelser att neutralisera nyckelpersonal i vårt försvar, manifesterat särskilt under 80-talet.
Redaktör Mikael Holmström tilldelas det andra av 2012 års Tilaspris. Mikael Holmström har utfört ett imponerande undersökande, kritiskt journalistiskt arbete sedan 90-talet. Trots mycket prominenta angrepp har Holmström orkat blottlägga bl a våra långt gående förberedelser till operativ samverkan när det gällt försvaret av Öresund och våra ubåtars uppträdande i södra Östersjön liksom flygoperativa förberedelser inom och utom Sverige samt en flygtransportorganisation för agenter samt uppehållsplatser för svenska regeringen och svensk militär personal utomlands liksom stabsarbetsplatser för officerare ur NATO i det svenska högkvarteret i krig.
Pristagare 2011
Professor Lars Ericson-Wolke
Professor Lars Ericson-Wolke tilldelas 2011 års Tilaspris. Ericson-Wolkes vetenskapliga karriär går via en docentur vid Åbo Akademi till en professur vid Försvarshögskolan i Stockholm. Hans etablerade vetenskapliga ställning har gett möjlighet till – utan avkall på vetenskaplig kvalité – en stor produktion med betydande bredd. Han har starkt medverkat till att militärhistorien fått en ökad uppmärksamhet och återtagit – efter många decennier – en viktig roll i officersutbildningen.
Pristagare 2010
Fotograf Bertil Olofsson
Fotograf Bertil Olofssontilldelas 2010 års Tilaspris. Olofsson har utfört ett förtjänstfullt arbete rörande fotografering och digitalisering av krigsarkivets kartmaterial och gjort fotografiska illustrationer i en rad böcker på ett ytterst engagerat sätt. Bertil Olofsson har valts till årets Tilas-pristagare av följande skäl. Hans djupa kännedom om Krigsarkivets samlingar och stora skicklighet som fotograf särskilt av äldre, svårbehandlat och sprött material kombinerat med långtgående personligt engagemang har förnyat balansen mellan text och bild i de arbeten där han medverkat. Bertil Olofsson bemästrar med stort tillmötesgående svåra problem och trängda tidsplaner. Han har en betydande mänsklig resning.
Pristagare 2009
Överstelöjtnant och 1. försvarsantikvarie Christian Braunstein
Överstelöjtnant och 1. försvarsantikvarie Christian Braunstein har tilldelats 2009 års Tilaspris. Braunstein har tilldelats priset för sitt drivande arbete i samband med tillkomsten, uppbyggnaden och ledningen av projektet och nätverket Svenskt Militärhistoriskt Arv – SMHA. Braunstein har därutöver gjort bestående insatser för att bevara och offentliggöra de svenska militärtraditionerna.
Pristagare 2008
Lennart Gabrielsson, Bror Hansson och Rune Hasslöf
Lennart Gabrielsson, Bror Hansson och Rune Hasslöf har tilldelats 2008 års Tilaspris. Pristagarna representerar många människors arbete att kartlägga och på ett lättläst sätt beskriva Bohus Regementes soldattorp och rotar.
Pristagare 2007
Docent Lennart Samuelsson
Docent Lennart Samuelsson tilldelas 2007 års Tilaspris för sin internationellt uppmärksammade, gedigna forskning i ryska arkiv.
Pristagare 2006
Filosofie doktor Magnus Perlestam
Fil doktor Magnus Perlestam har tilldelats 2006 års Tilaspris. Perlestam har med stor framgång igångsatt och genomfört militärhistoriska kurser vid Mittuniversitetet som vunnit ett stort antal studenter.
Pristagare 2005
Redaktör och filosofie kandidat Olov Santesson
Redaktören fil kand Olov Santesson tilldelas2005 års Tilaspris. Santesson får priset för sina framstående insatser inom journalistiken till gagn för militärhistorien i vid bemärkelse.
Pristagare 2004
Förste arkivarien docent James Cavallie
Förste arkivarien docent James Cavallie tilldelas 2004 års Tilaspris. Cavallie har vid sedan av sitt arbete som sektionschef vid riksarkivet genomfört ett militärhistoriskt forskningsarbete som resulterat i en betydande produktion av mycket välskrivna verk. Hans insatser präglas av originellt ämnesval, stort skarpsinne och gott empiriskt grundarbete.
Pristagare 2003
Konservatorerna vid Krigsarkivet Gerd Crona och Elisabeth Nethinder samt flyghistoriske forskaren Bo Widfeldt
Konservatorerna vid Krigsarkivet Gerd Crona och Elisabeth Nethinder tilldelas 2003 års Tilaspris för banbrytande bevarandeinsatser rörande det svenska försvarets äldre handritade kartor från 1600- 1800-talen tillsammans med flyghistoriske forskaren Bo Widfeldt för hans omfattande författarskap om det svenska flygvapnets historia, inte minst dess olika flygplanstyper samt nödlandningar av utländska flygplan i Sverige under det andra världskriget.
Pristagare 2002
Museichef Björn Lippold
Museichef Björn Lippold har tilldelats 2002 års Tilaspris. Lippold tilldelas priset för sitt mångåriga och omfattande arbete för att kartlägga och datorlägga indelta soldater och båtsmän liksom deras familjemedlemmar (vilket inspirerat andra att anknyta till detta arbete). Totalt har härigenom 221 598 namn samlats och i Skåne ytterligare c:a 87 000 i Landsarkivet.
Pristagare 2001
Doktoranderna Martin Hårdstedt och Ingvar Sjöblom
Doktoranderna Martin Hårdstedt, Umeå universitet och Ingvar Sjöblom, Stockholms universitet/FHS, har tilldelats 2001 års Tilaspris. Hårdstedt och Sjöblom får priset för att de skapat ett militärhistoriskt nätverk mellan alla som sysslar med militärhistoria i Sverige och på sikt i Norden.
Pristagare 2000
Åke Blix, Svante Folin och Leif Nilsson
Åke Blix, Svante Folin och Leif Nilsson, Armémuseum, tilldelas 2000 års Tilaspris. Blix, Folin och Nilsson får priset för sin gestaltning av det nyöppnade armémuséi utställningar om kriget och svenska insatser. Pristagarna har skapat en utställning som levandegör historiska skeenden på ett sett som möjliggör att locka en betydligt bredare allmänhet än hittills till museet.
Pristagare 1999
Överstelöjtnant Bengt Wallerfelt
Överstelöjtnant Bengt Wallerfelt tilldelas 1999 års Tilaspris. Wallerfelt får priset för ett särskilt framstående arbete och resultat på FHS militärhistoriska kurser.